Hönsmamma
Frångår mina principer att inte blogga på jobbet....
Skriver inlägget i Outlook för att senare under kvällen klistra in det på bloggen.
Jag brukar efter fikat ta en sväng bland nättidningarna, omvärldsbevakning, som det så fint heter. Flasch-nyhet på aftonbladet.se, "Trafikolycka vid Hallunda" Då går pulsen upp i 250, Anton, han är på väg från Uppsala! På telefonen, han svarar, de sitter fast mellan 2 trafikolyckor. Lättnaden är stor, den kommer att vara ännu större när han är hemma.
Tyvärr medför min otroliga och kanske överdrivna omsorg om detta barn att han får stå ut med diverse gliringar från sina kompisar.. Jag ska försöka skärpa mej.
Konstigt är i alla fall att ju närmare barnen finns desto mer orolig för dom är jag. När Linnéa bodde i Florens kunde det gå dagar utan att jag funderade på vad hon gjorde eller om hon hade det bra. Nu när hon är i Göteborg känns det lite mer oroligt, kan ju bero på att det är mycke skit i Göteborg just nu. När hon bodde på Ö Kyrkogatan ville jag gärna prata med henne varje dag.
Jag måste kamma till mej, tänk om jag överför mina nojjor på barnen?
Skriver inlägget i Outlook för att senare under kvällen klistra in det på bloggen.
Jag brukar efter fikat ta en sväng bland nättidningarna, omvärldsbevakning, som det så fint heter. Flasch-nyhet på aftonbladet.se, "Trafikolycka vid Hallunda" Då går pulsen upp i 250, Anton, han är på väg från Uppsala! På telefonen, han svarar, de sitter fast mellan 2 trafikolyckor. Lättnaden är stor, den kommer att vara ännu större när han är hemma.
Tyvärr medför min otroliga och kanske överdrivna omsorg om detta barn att han får stå ut med diverse gliringar från sina kompisar.. Jag ska försöka skärpa mej.
Konstigt är i alla fall att ju närmare barnen finns desto mer orolig för dom är jag. När Linnéa bodde i Florens kunde det gå dagar utan att jag funderade på vad hon gjorde eller om hon hade det bra. Nu när hon är i Göteborg känns det lite mer oroligt, kan ju bero på att det är mycke skit i Göteborg just nu. När hon bodde på Ö Kyrkogatan ville jag gärna prata med henne varje dag.
Jag måste kamma till mej, tänk om jag överför mina nojjor på barnen?
Kommentarer
Postat av: Monika
Glöm det! Kammar Du till Dig så lovar jag att jag ska ruffsa till Dig så Du blir normal igen. Du ska fortsätta vara precis som jag! Hönsig och jobbig! Ska jag behöva vara ensam om det? Dessutom: Lovar att det finns många ungar som inget hellre vill än att ha just okammade föräldrar som bryr sig och ställer upp!
Trackback
