Mat
Har just tittat på Paolo Roberto´s matprogram från Italien. Herregud vad man längtar tillbaka! Man kunde nästan känna doften av vitlök, tomater och färska örter. Han lagade kanin också men det ska jag säga att det var överreklamerat. Vi fick kanin till middag efter vår tredje cykeldag. Vi bodde i en liten stad som hette San Felipe, vi åt på en ganska känd restaurang som fram tills dess serverat utsökt mat. Den dan började inte så bra, Jörgen fick besöka apoteket och den lokala doktorn. Han fick någon form av början till blodförgiftning. Vi kom iväg sent, cyklingen var urtuff, backar med upp till 25% lutning, man mötte sig själv i vissa kurvor. När vi sent på kvällen cyklade in i staden hann vi knappt med den obligatoriska ölen innan duschen och promenaden till maten. Och då fick vi kanin...
Måste bara berätta om de underbara luncher som dukades upp under cyklingen. Vi hade en följebil med under hela veckan. Den framfördes av Alfredo, 67 år och fd servitör. Vilka luncher han trollade fram. Vi åt för det mesta i utkanten av en vingård, bland olivträd, med en sagolik utsikt över det Toscanska landskapet. Kolla bara här!
Måste bara berätta om de underbara luncher som dukades upp under cyklingen. Vi hade en följebil med under hela veckan. Den framfördes av Alfredo, 67 år och fd servitör. Vilka luncher han trollade fram. Vi åt för det mesta i utkanten av en vingård, bland olivträd, med en sagolik utsikt över det Toscanska landskapet. Kolla bara här!
Kommentarer
Trackback
