Jag överlevde.

Tillbaka på jobbet, inte så tokigt faktiskt. Jag kom på mej med att jag saknat "tugget", fikat och luncherna. Trots att vi är ett gäng kärringar, med och utan snopp, så är det högt till tak. Diskussionerna kan gå riktigt höga. Kan man sen få med en av männen, själv tycker han att han ÄR mannen persionfierad, så har vi riktigt roligt. Mannen i fråga saknar helt känselspröt och tycker att han är "The man". Själv tycker jag att han är en riktigt stor mullig mansgris. Kan kanske vara morgondagens ämne på fikat?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0